Vilken måndag!

Ja ni nu kommer fortsättningen på söndagens äventyr. Jag åkte till min läkare på måndagen för tid vid ca 14. Mådde bra nu men efter det som skedde på söndagen(förra blogginlägget) så kände jag att det var smart att åka till läkaren och bara utesluta att det var något farligt.
Väl där så tog han ett ekg och lyssnade på mitt hjärta, när jag kommer in igen efter ekg undersökningen så sitter han och stirrar på den där lappen hur länge som helst, tar mitt blodtryck som säkert var skyhögt då för då var jag nervös, och så frågar han mig om jag har alltid haft det där ljudet på hjärtat?? Vilket ljud säger jag, mycket nervös nu?
Då ringde han till sjukhuset i Oslo och så vänder han sig till mig och säger, du ska till sjukhuset och du får inte köra, jag har beställt en taxi till dig nu som kör dig dit. Så jag fick en taxiresa på ca 5 mil in till sjukhuset i Oslo och hamnade på akuten där.
Väl där så var de fart på dem till början med, har du tryck över bröstet nu sa de och jag var tvungen att snabbt byta om till den snygga sjukhusskjortan och så blev jag uppkopplad på maskin som mätte mitt hjärta hela tiden, samt puls, andning och blodtryck. Tror ni puls och blodtryck var högre än normalt eller?? Haha!
Sedan kom de och tog blodprov och stoppade en sådan snygg nål i handen.
Efter det så tog det två timmar innna läkaren kom, och efter några tester till och några timmar till där så konstaterade de att mitt hjärta, lugnor, mage mådde bra. Magen var dock väldigt hungrig hade inte ätot på 12 timmar och det tog 14 innan jag fick någon mat, ganska hungrig. Plus att min clp var lite hög, så en liten förylning men den har jag haft sedan i augusti så den visste jag om.
Apparaten jag var uppkopplad till i några timmar.
Men de kollade allt och allt är fint, ljudet han hörde är ett svagt blåsljud som många lever med och inga problem i mitt fall för det var så svagt sa läkaren. Mycket bra läkare fick jag känslan av i alla fall, kändes som om hon visste vad hon gjorde.
Så hennes test är att mina muskler i bröstkorgen har krampat, för när hon tryckte på musklerna så gjorde det jäkligt ont plus att jag liksom är öm i bröstkorgen efter det som skedde. Så nu mår jag fint men efter en sådan dag igår så är jag hemma idag med. Men imorgon (onsdag) så blir det jobb igen.
Kram på er från ett friskt hjärta i Oslo.

Kommentarer
Postat av: PetramedAochE

Herregud, vad hemskt!! Man får ju sån panik när man inte kan andas ordentligt. Tur att det inte var något farligt tillslut i alla fall.



Jag hade faktiskt något liknande när jag var gravid med Evelinn. Jag låg och kollade på tv när det helt plötsligt kändes som jag hade ett spännband runt bröstkorgen. För varje andetag så drogs det åt hårdare och hårdare och tillslut så fick jag säga till Mattias att han skulle ringa efter ambulans. Själv kunde jag inte prata, och det kändes verkligen som jag höll på och dö. Medan Mattias pratade med 112 så började det kännas bättre igen så det blev aldrig att de skickade en ambulans, och jag kollade aldrig upp det sen heller. Men 2 gånger till har detta hänt efter den gången(båda dessa under graviditeten), men de gångerna har det inte varit lika mycket och jag fick inte lika mycket panik efter som jag "visste" att det skulle gå över efter en liten stund. Men hemskt var det.



kram

2010-11-16 @ 13:04:33
URL: http://www.PetramedAochE.se
Postat av: Ditte

Skönt att du nu är genomgången av läkarna och att i princip allt var bra.

Förstår att du varit orolig!

Beijingkramar

2010-11-17 @ 02:00:48
URL: http://akker.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0